Neuroledarskap

by Pär Svensson | Last Updated: 16 februari, 2019

Den tekniska utvecklingen har gått fort men våra hjärnor fungerar på samma sätt idag som den gjorde för 40 000 år sedan.

Ett nytt och hett begrepp inom ledarskap kallas för neuroledarskap och knyter an till just dessa aspekter.

För att optimera en medarbetares prestationer gäller det alltså att studera hur hjärnan fungerar och använda sig av neuroledarskap inom sin verksamhet.

Vad är Neuroledarskap?

Neuroledarskap innebär att det går att effektivisera ett ledarskap med hjälp av de senaste inom hjärnforskning, samt genom att använda sig av metoder som är beprövade.

Det handlar om förmågan att relatera till andra människor, samverka och kommunicera. Och om att hantera förändringar.

Som de flesta redan känner till så kan vår hjärna endast fokusera på en sak i taget. För att en individ ska få möjligheten och verktygen att prestera på högst möjliga nivå utefter sina förutsättningar måste alltså ledarskapet anpassa sig efter hur våra hjärnor fungerar.

Störningsmoment i arbetsmiljön

En arbetsplats kan innehålla många olika störningsmoment som kan göra att de som arbetar i miljön lätt tappar fokus och koncentrationen samt får en sämre fysisk och psykisk hälsa.

Det finns vissa exempel på arbetsmiljöer som visat sig ha sämre effekt på personalen än andra alternativ.

Ett exempel på detta är att arbeta i ett öppet kontorslandskap som sägs inte främja varken hälsa eller bra resultat på arbetet. Hjärnan är nämligen utomordentlig när den får jobba med riktad uppmärksamhet. Då får den tillgång till all sin kunskap och kan komma på kreativa lösningar.

Inom neuroledarskapet tar man alltså fakta från den neurovetenskapliga forskningen och knyter an det till ledarskapet och de praktiska åtgärder som behöver genomföras för att skapa bättre förutsättningar för våra briljanta hjärnor.

Neuroledarskap betyder förenklat att leda med hjärnan i fokus, att vara medveten om hur hjärnan presterar bäst.

Neuroledarskap i praktiken

Medarbetaren

Men vad innebär det egentligen i praktiken att vara medarbetare och ledare i ett neuroledarskap?

Som medarbetare handlar det om att få tid till återhämtning och att man hela tiden skall arbeta aktivt med att förhindra stress i arbetslivet.

När våra kroppar och hjärnor blir stressade under en längre period kan de inte fungera och fokusera. Den farliga stressen stör ut många av kroppens funktioner eftersom detta går tillbaka tusentals år i tiden då vi levde på savannen och var tvungna att snabbt ta oss ur farliga och livshotande situationer. Kroppen reagerar med att endast aktivera de sinnen som behövs för akut överlevnad.

Om man exempelvis går tillbaka 50 år i tiden såg arbetslivet inte ut som det gör idag. Det handlade främst om fysiskt arbete.

När det gällde arbetsmiljö och verktyg för att förbättra ergonomi och annat fokuserade man främst på kroppen, muskler och skelett till exempel. Man funderade inte lika mycket över vad hjärnan behöver för att må bra och prestera efter behov.

I dagens moderna samhälle sitter vi människor väldigt mycket och ofta framför en dator. Därför sker det mesta av ansträngningen och arbetet i just hjärnan.

Det ställs dessutom ganska höga krav i samhället idag vad det gäller att alltid vara kontaktbar och svara på mejl och samtal. Vi arbetar ofta under stark tidspress men vi är inte alls lika fysiska i vårt arbete som tidigare.

Detta är inget som hjärnan tycker speciellt bra om utan den behöver andra saker än vad kroppen kan behöva, en sorts mental ergonomi.

Vad innehåller då ett neuroledarskap för en vanlig medarbetare?

• Möjlighet till en lugn och balanserad arbetsmiljö där medarbetaren inte blir distraherad.
• Att arbeta med en uppgift i taget och inte ”multitaska”, alltså arbeta med flera uppgifter samtidigt.
• Möjligheten till återhämtning och att ta pauser när det behövs, kanske ibland kortare pauser tillsammans med de längre pauserna så som lunch och fikaraster.
• Andning. Se till att lära dig hur du ska andas för att andas ”rätt”. Andningen hjälper nämligen till att skifta fokus från omvärlden och att istället rikta fokus på det inre.

Ledaren

Vad ska då ledaren fokusera på inom ett neuroledarskap?

Här är det viktigt att både applicera dessa metoder och arbetssätt som förespråkas i ett neuroledarskap på sig själv som individ, men även att se till att medarbetarna tillhandhålls med detta.

• Exempelvis måste ledaren se till att sätta sig in i och studera vad neuroledarskapet innebär rent fysiskt och hur hjärnan fungerar. Om man inte förstår varför medarbetare reagerar på olika sätt i vissa situationer kommer det bli svårare att hitta lösningar på problemet och att få en balans på arbetsplatsen.
• Ledaren måste tillhandahålla lokaler och arbetsrum som innebär att varje medarbetare får lugn och ro på arbetet.
• Man måste ge sina medarbetare chansen att hantera den stress som ändå uppkommer, på ett effektivt och hälsosamt sätt.
• Ledaren måste även ge tid till återhämtning, både längre sammanhängande perioder och kortare pauser under arbetsdagen.

Stress

Stress är alltså en funktion i kroppen som hängt med oss genom alla tider. Från början var det som sagt en reaktion som skulle hjälpa oss att överleva på savannen där många faror lurade.

Idag ser dock världen annorlunda ut och även farorna i vårt dagliga liv. Men bara för att världen har förändrats betyder inte det att även våra hjärnor hängt med i just den utvecklingen.

För dagens moderna människa uppkommer stress ofta i samband med att man har mycket att göra på jobbet eller känner sig pressad att prestera och leverera. Det kan även handla om andra situationer i livet så som sjukdomsfall eller när man lever ett liv som inte har plats för återhämtning.

Olika former av stress

Men det finns två olika sorters stress, den kortvariga och den långvariga stressen som inte försvinner under dagen utan pågår i veckor, månader eller år.

Det är den långvariga stressen som är den farliga.

Stressreaktionen är från början tänkt att vara kortlivad i akuta situationer för att främja vår överlevnad. För en kort stund utsöndrar kroppen olika stresshormon som exempelvis kortisol som gör att vi blir extra alerta och skarpa för en stund.

Men när kroppen jämt och ständigt tvingas kvar i detta tillstånd kan det många gånger orsaka farliga konsekvenser för hälsan, då kroppen automatiskt låter vissa funktioner gå på sparlåga i detta tillstånd och endast fokuserar på det nödvändiga.

Stresshantering är därför en av de viktigaste delarna i ett neuroledarskap. Hjärnan fungerar inte bra under långvarig stress, minnet påverkas och det blir svårt att fokusera och hitta balans. Den kortvariga stressen kan ibland behövas på arbetet och i övriga livet, men det gäller att kunna hantera tecken på att stressen börjat ta över ditt liv.

Metoder för att hantera stress

Följande tecken kan vara en signal på att du behöver fundera över din stresshantering:

• Återkommande huvudvärk – Ett annat mycket vanligt tecken som tyder på att stressen varit för hög under lång tid, är återkommande och oförklarlig huvudvärk som även kan förekomma tillsammans med yrsel.
• Försämrat korttidsminne – Att glömma bort saker som du nyligen gjort eller saker du precis funderade på att du skulle göra men sedan glömmer bort i nästa stund.
• Problem med magen – Stress som pågått under längre tid kan leda till problem och ont i magen. Det kan också leda till en sämre matsmältning och andra magproblem som magkatarr och förstoppning.
• Svårt att sova – Även sömnsvårigheter är ett av de vanligaste symptomen som tyder på att man varit stressad under en längre tid.
• En ständig känsla av trötthet – Sömnsvårigheterna kan även leda till att man i sin tur sover ännu sämre, vilket gör att du även kan uppleva en känsla av ständig trötthet – trots att du sover och vilar.
• Svårt att koncentrera dig – Om du upplever att din koncentrationsförmåga försämras och att du inte får saker gjorda, både på och utanför jobbet, kan detta vara ett tecken på långvarig stress.
• Försämrat immunförsvar – Immunförsvaret prioriteras inte när kroppen varit stressad för länge. Man blir då gärna sjuk betydligt oftare. Detta kan vara allt ifrån fler förkylningar till infektioner och öppna sår som inte vill läka.

Följande metoder kan du använda dig av i ditt neuroledarskap för att hantera din och andras stress. Alla människor är dock olika och alla metoder fungerar inte lika bra på alla individer:

• Återhämtning – Är den viktigaste metoden för att hantera stress. Alla intryck vi tar in under dagen i det stressade moderna samhället gör att hjärnan behöver vila ordentligt. Se till att ta en paus från datorer och telefoner när du kommit hem på kvällen. Vila ordentligt, låt inte saker och ting störa dig när du ska vila.
• Motion – Kanske inte är allas bästa vän men är många gånger otroligt effektivt för stresshantering. När vi tränar skickas det ut endorfiner i kroppen vilket gör oss glada och lyckliga. Dessa endorfiner kan dessutom störa ut stresshormonet så att det påverkar oss mindre. När vi får upp vår puls lite grann regelbundet arbetar hjärnan bättre och den får avlastning från jobbiga stressande tankar.
• Andning – Det är viktigt att fundera över hur man andas om man vill öka sitt välbefinnande i livet. Andningen är nämligen kärnan i människans varande. När vi andas långsamt och djupt utsöndras ett hormon som heter oxytocin vilket hjälper oss att slappna av. Det går att på bara 30 sekunder ta kontroll över en stressad känsla i kroppen genom att tänka på andningen och ta djupa långsamma andetag. På en gång börjar man att känna skillnad och kroppen börjar sakta men säkert att bli mer avslappnad.

Reptilhjärnan

Man säger ofta i talspråk något i stil med att ”reptilhjärnan tog överhanden”, när man i en situation helt plötsligt slutat fungera som man brukar. Det kan exempelvis handla om en stressig situation där din kropp och hjärna istället går på autopilot och följer sina instinkter.

Detta är alltså instinkter som följt med oss sedan urminnes tider och som kanske inte alla gånger är så applicerbara på dagens moderna samhälle och situationer. Men det är den här reptilhjärnan som styr en stor del av vårt liv.

Livet baseras på beslut

Hur fungerar då reptilhjärnan?

Det mesta i livet handlar om att ta olika former av beslut, både stora och små. Beslutsfattandet sker i två olika delar av hjärnan, dels i reptilhjärnan som är den primitiva delen av hjärnan som har som uppgift att snabbt reagera på yttre hot. På savannen kunde det vara ett lejon men i dagens samhälle kan det vara en kollega till exempel.

När reptilhjärnan bestämmer över oss och vårt handlande tar vi inte så ofta väl övervägda beslut, då väljer vi istället den lösning som ger oss snabbast belöning.

Hur vi väljer hänger mycket ihop med rädslor och belöning. Vi vill alltid öka behaget så mycket som möjligt men minska obehaget.

Den andra delen av hjärnan som är med i beslutsfattandet är pannloben som man brukar kalla för den smartaste delen av hjärnan. När vi använder denna del av hjärnan reagerar vi inte instinktivt utan mer reflekterande. Vi sätter saker i perspektiv genom att jämföra med tidigare upplevelser och funderar över hur det kan komma att påverka oss i framtiden.

Gamla invanda mönster

Det kan finnas ett motstånd mot att införa eller använda sig av ett neuroledarskap i vissa organisationer. Detta beror ofta på att ledningen är vana vid att använda sig av andra mer beprövade former av ledarskap som man tror fungerar bättre än något som är relativt nytt och modernt begrepp som man hört nämnas i olika sammanhang.

När något är nytt och inte lika beprövat kan det kännas som en stor risk att implementera ett arbetssätt som man inte har erfarenhet av. Men om man väljer att ta den risken när det gäller att ge neuroledarskapet en chans kommer verksamheten med ganska stor säkerhet att växa. Detta eftersom medarbetarna mår bättre och deras hjärnor får den lugn och ro de behöver för att prestera på en hög nivå, vilket i sin tur ger en vinst på lång sikt både för företaget och medarbetarna som då trivs på sitt arbete och mår bra.

Sammanfattning

Människans hjärna ser ut och fungerar ungefär som den gjorde för 40 000 år sedan. Men trots detta funderar vi kanske inte så mycket över hur vi bör anpassa vårt moderna sätt att leva efter vad hjärnan behöver för att må bra. Neuroledarskap handlar om just detta, att anpassa våra rutiner efter vad hjärnan behöver för att på så sätt få ut det mest av våra egenskaper och prestera på topp.

Den tekniska utvecklingen går snabbare än någonsin tidigare och det är kanske dags att anpassa våra dagliga liv efter vad vi behövde för 40 000 år sedan och behöver än idag.

Att använda sig av ett neuroledarskap innebär att man effektiviserar sitt ledarskap genom att använda sig av uppdaterad forskning kring hjärnan och hur den fungerar. I och med att hjärnan är i behov av ett visst sätt att arbeta och återhämta sig gör detta att prestationen blir betydligt bättre när den får rätt behandling.

I och med att vi sitter stilla allt mer i våra arbeten måste vi tänka om vad det gäller ergonomi. För 50 år sedan låg fokus på kroppen eftersom våra arbeten var relativt fysiska. Idag måste man istället fokusera mer på någon sorts mental ergonomi eftersom många av oss endast sitter framför en dator hela arbetsdagen.

En medarbetare i ett neuroledarskap behöver:

• En lugn arbetsplats och bra arbetsmiljö där medarbetaren kan fokusera på sina uppgifter.
• Möjlighet till pauser och avbrott i arbetet. Återhämtning måste finnas till hands.
• Lagom mängd arbetsuppgifter som inte känns betungande.
• Rätt andning och stresshantering.

Ledaren i ett neuroledarskap måste tillhandahålla sina medarbetare med:

• Bra lokaler som uppfyller kraven för en bra arbetsmiljö med lugn och ro för var individ.
• Möjlighet till återhämtning och metoder för stresshantering på arbetsplatsen.
• Kunskap om hur ett neuroledarskap fungerar och vad det kräver.

En arbetsplats som skall applicera ett neuroledarskap på verksamheten gynnas oftast inte av att använda ett öppet kontorslandskap. Konceptet går nämligen ut på att hjärnan ska få lugn och ro att arbeta på rätt sätt. Vi tar in allt för många intryck i det moderna samhället, och för att en medarbetare ska få tillfälle att fokusera krävs en egen tyst arbetsplats.

När man talar om neuroledarskap handlar det ofta om den delen av hjärnan som man kallar för reptilhjärnan. Det är den delen som styr över våra beslut tillsammans med pannloben. Men när reptilhjärnan har kontrollen tar vi ofta inte de mest övervägda besluten. Reptilhjärnan har förmågan att ta över när vi befinner oss i extremt stressade situationer. Därför gynnas inte ett neuroledarskap av en arbetsmiljö som är mycket stressig. När vi använder oss av pannloben i beslutsfattandet är vi mer reflekterande och tar bättre beslut.