Den tekniska utvecklingen har gÄtt fort men vÄra hjÀrnor fungerar pÄ samma sÀtt idag som den gjorde för 40 000 Är sedan.
Ett nytt och hett begrepp inom ledarskap kallas för neuroledarskap och knyter an till just dessa aspekter.
För att optimera en medarbetares prestationer gÀller det alltsÄ att studera hur hjÀrnan fungerar och anvÀnda sig av neuroledarskap inom sin verksamhet.
Â
Vad Àr Neuroledarskap?
Neuroledarskap innebÀr att det gÄr att effektivisera ett ledarskap med hjÀlp av de senaste inom hjÀrnforskning, samt genom att anvÀnda sig av metoder som Àr beprövade.
Det handlar om förmÄgan att relatera till andra mÀnniskor, samverka och kommunicera. Och om att hantera förÀndringar.
Som de flesta redan kÀnner till sÄ kan vÄr hjÀrna endast fokusera pÄ en sak i taget. För att en individ ska fÄ möjligheten och verktygen att prestera pÄ högst möjliga nivÄ utefter sina förutsÀttningar mÄste alltsÄ ledarskapet anpassa sig efter hur vÄra hjÀrnor fungerar.
Störningsmoment i arbetsmiljön
En arbetsplats kan innehÄlla mÄnga olika störningsmoment som kan göra att de som arbetar i miljön lÀtt tappar fokus och koncentrationen samt fÄr en sÀmre fysisk och psykisk hÀlsa.
Det finns vissa exempel pÄ arbetsmiljöer som visat sig ha sÀmre effekt pÄ personalen Àn andra alternativ.
Ett exempel pÄ detta Àr att arbeta i ett öppet kontorslandskap som sÀgs inte frÀmja varken hÀlsa eller bra resultat pÄ arbetet. HjÀrnan Àr nÀmligen utomordentlig nÀr den fÄr jobba med riktad uppmÀrksamhet. DÄ fÄr den tillgÄng till all sin kunskap och kan komma pÄ kreativa lösningar.
Inom neuroledarskapet tar man alltsÄ fakta frÄn den neurovetenskapliga forskningen och knyter an det till ledarskapet och de praktiska ÄtgÀrder som behöver genomföras för att skapa bÀttre förutsÀttningar för vÄra briljanta hjÀrnor.
Neuroledarskap betyder förenklat att leda med hjÀrnan i fokus, att vara medveten om hur hjÀrnan presterar bÀst.
Neuroledarskap i praktiken
Medarbetaren
Men vad innebÀr det egentligen i praktiken att vara medarbetare och ledare i ett neuroledarskap?
Som medarbetare handlar det om att fÄ tid till ÄterhÀmtning och att man hela tiden skall arbeta aktivt med att förhindra stress i arbetslivet.
NÀr vÄra kroppar och hjÀrnor blir stressade under en lÀngre period kan de inte fungera och fokusera. Den farliga stressen stör ut mÄnga av kroppens funktioner eftersom detta gÄr tillbaka tusentals Är i tiden dÄ vi levde pÄ savannen och var tvungna att snabbt ta oss ur farliga och livshotande situationer. Kroppen reagerar med att endast aktivera de sinnen som behövs för akut överlevnad.
Om man exempelvis gÄr tillbaka 50 Är i tiden sÄg arbetslivet inte ut som det gör idag. Det handlade frÀmst om fysiskt arbete.
NÀr det gÀllde arbetsmiljö och verktyg för att förbÀttra ergonomi och annat fokuserade man frÀmst pÄ kroppen, muskler och skelett till exempel. Man funderade inte lika mycket över vad hjÀrnan behöver för att mÄ bra och prestera efter behov.
I dagens moderna samhÀlle sitter vi mÀnniskor vÀldigt mycket och ofta framför en dator. DÀrför sker det mesta av anstrÀngningen och arbetet i just hjÀrnan.
Det stÀlls dessutom ganska höga krav i samhÀllet idag vad det gÀller att alltid vara kontaktbar och svara pÄ mejl och samtal. Vi arbetar ofta under stark tidspress men vi Àr inte alls lika fysiska i vÄrt arbete som tidigare.
Detta Àr inget som hjÀrnan tycker speciellt bra om utan den behöver andra saker Àn vad kroppen kan behöva, en sorts mental ergonomi.
Vad innehÄller dÄ ett neuroledarskap för en vanlig medarbetare?
- Möjlighet till en lugn och balanserad arbetsmiljö dÀr medarbetaren inte blir distraherad.
- Att arbeta med en uppgift i taget och inte âmultitaskaâ, alltsĂ„ arbeta med flera uppgifter samtidigt.
- Möjligheten till ÄterhÀmtning och att ta pauser nÀr det behövs, kanske ibland kortare pauser tillsammans med de lÀngre pauserna sÄ som lunch och fikaraster.
- Andning. Se till att lĂ€ra dig hur du ska andas för att andas ârĂ€ttâ. Andningen hjĂ€lper nĂ€mligen till att skifta fokus frĂ„n omvĂ€rlden och att istĂ€llet rikta fokus pĂ„ det inre.
Ledaren
Vad ska dÄ ledaren fokusera pÄ inom ett neuroledarskap?
HÀr Àr det viktigt att bÄde applicera dessa metoder och arbetssÀtt som föresprÄkas i ett neuroledarskap pÄ sig sjÀlv som individ, men Àven att se till att medarbetarna tillhandhÄlls med detta.
- Exempelvis mÄste ledaren se till att sÀtta sig in i och studera vad neuroledarskapet innebÀr rent fysiskt och hur hjÀrnan fungerar. Om man inte förstÄr varför medarbetare reagerar pÄ olika sÀtt i vissa situationer kommer det bli svÄrare att hitta lösningar pÄ problemet och att fÄ en balans pÄ arbetsplatsen.
- Ledaren mÄste tillhandahÄlla lokaler och arbetsrum som innebÀr att varje medarbetare fÄr lugn och ro pÄ arbetet.
- Man mÄste ge sina medarbetare chansen att hantera den stress som ÀndÄ uppkommer, pÄ ett effektivt och hÀlsosamt sÀtt.
- Ledaren mÄste Àven ge tid till ÄterhÀmtning, bÄde lÀngre sammanhÀngande perioder och kortare pauser under arbetsdagen.
Stress
Stress Àr alltsÄ en funktion i kroppen som hÀngt med oss genom alla tider. FrÄn början var det som sagt en reaktion som skulle hjÀlpa oss att överleva pÄ savannen dÀr mÄnga faror lurade.
Idag ser dock vÀrlden annorlunda ut och Àven farorna i vÄrt dagliga liv. Men bara för att vÀrlden har förÀndrats betyder inte det att Àven vÄra hjÀrnor hÀngt med i just den utvecklingen.
För dagens moderna mÀnniska uppkommer stress ofta i samband med att man har mycket att göra pÄ jobbet eller kÀnner sig pressad att prestera och leverera. Det kan Àven handla om andra situationer i livet sÄ som sjukdomsfall eller nÀr man lever ett liv som inte har plats för ÄterhÀmtning.
Olika former av stress
Men det finns tvÄ olika sorters stress, den kortvariga och den lÄngvariga stressen som inte försvinner under dagen utan pÄgÄr i veckor, mÄnader eller Är.
Det Àr den lÄngvariga stressen som Àr den farliga.
Stressreaktionen Àr frÄn början tÀnkt att vara kortlivad i akuta situationer för att frÀmja vÄr överlevnad. För en kort stund utsöndrar kroppen olika stresshormon som exempelvis kortisol som gör att vi blir extra alerta och skarpa för en stund.
Men nÀr kroppen jÀmt och stÀndigt tvingas kvar i detta tillstÄnd kan det mÄnga gÄnger orsaka farliga konsekvenser för hÀlsan, dÄ kroppen automatiskt lÄter vissa funktioner gÄ pÄ sparlÄga i detta tillstÄnd och endast fokuserar pÄ det nödvÀndiga.
Stresshantering Àr dÀrför en av de viktigaste delarna i ett neuroledarskap. HjÀrnan fungerar inte bra under lÄngvarig stress, minnet pÄverkas och det blir svÄrt att fokusera och hitta balans. Den kortvariga stressen kan ibland behövas pÄ arbetet och i övriga livet, men det gÀller att kunna hantera tecken pÄ att stressen börjat ta över ditt liv.
Â
Metoder för att hantera stress
Följande tecken kan vara en signal pÄ att du behöver fundera över din stresshantering:
- Ă terkommande huvudvĂ€rk â Ett annat mycket vanligt tecken som tyder pĂ„ att stressen varit för hög under lĂ„ng tid, Ă€r Ă„terkommande och oförklarlig huvudvĂ€rk som Ă€ven kan förekomma tillsammans med yrsel.
- FörsĂ€mrat korttidsminne â Att glömma bort saker som du nyligen gjort eller saker du precis funderade pĂ„ att du skulle göra men sedan glömmer bort i nĂ€sta stund.
- Problem med magen â Stress som pĂ„gĂ„tt under lĂ€ngre tid kan leda till problem och ont i magen. Det kan ocksĂ„ leda till en sĂ€mre matsmĂ€ltning och andra magproblem som magkatarr och förstoppning.
- SvĂ„rt att sova â Ăven sömnsvĂ„righeter Ă€r ett av de vanligaste symptomen som tyder pĂ„ att man varit stressad under en lĂ€ngre tid.
- En stĂ€ndig kĂ€nsla av trötthet â SömnsvĂ„righeterna kan Ă€ven leda till att man i sin tur sover Ă€nnu sĂ€mre, vilket gör att du Ă€ven kan uppleva en kĂ€nsla av stĂ€ndig trötthet â trots att du sover och vilar.
- SvĂ„rt att koncentrera dig â Om du upplever att din koncentrationsförmĂ„ga försĂ€mras och att du inte fĂ„r saker gjorda, bĂ„de pĂ„ och utanför jobbet, kan detta vara ett tecken pĂ„ lĂ„ngvarig stress.
- FörsĂ€mrat immunförsvar â Immunförsvaret prioriteras inte nĂ€r kroppen varit stressad för lĂ€nge. Man blir dĂ„ gĂ€rna sjuk betydligt oftare. Detta kan vara allt ifrĂ„n fler förkylningar till infektioner och öppna sĂ„r som inte vill lĂ€ka.
Följande metoder kan du anvÀnda dig av i ditt neuroledarskap för att hantera din och andras stress. Alla mÀnniskor Àr dock olika och alla metoder fungerar inte lika bra pÄ alla individer:
- Ă terhĂ€mtning â Ăr den viktigaste metoden för att hantera stress. Alla intryck vi tar in under dagen i det stressade moderna samhĂ€llet gör att hjĂ€rnan behöver vila ordentligt. Se till att ta en paus frĂ„n datorer och telefoner nĂ€r du kommit hem pĂ„ kvĂ€llen. Vila ordentligt, lĂ„t inte saker och ting störa dig nĂ€r du ska vila.
- Motion â Kanske inte Ă€r allas bĂ€sta vĂ€n men Ă€r mĂ„nga gĂ„nger otroligt effektivt för stresshantering. NĂ€r vi trĂ€nar skickas det ut endorfiner i kroppen vilket gör oss glada och lyckliga. Dessa endorfiner kan dessutom störa ut stresshormonet sĂ„ att det pĂ„verkar oss mindre. NĂ€r vi fĂ„r upp vĂ„r puls lite grann regelbundet arbetar hjĂ€rnan bĂ€ttre och den fĂ„r avlastning frĂ„n jobbiga stressande tankar.
- Andning â Det Ă€r viktigt att fundera över hur man andas om man vill öka sitt vĂ€lbefinnande i livet. Andningen Ă€r nĂ€mligen kĂ€rnan i mĂ€nniskans varande. NĂ€r vi andas lĂ„ngsamt och djupt utsöndras ett hormon som heter oxytocin vilket hjĂ€lper oss att slappna av. Det gĂ„r att pĂ„ bara 30 sekunder ta kontroll över en stressad kĂ€nsla i kroppen genom att tĂ€nka pĂ„ andningen och ta djupa lĂ„ngsamma andetag. PĂ„ en gĂ„ng börjar man att kĂ€nna skillnad och kroppen börjar sakta men sĂ€kert att bli mer avslappnad.
ReptilhjÀrnan
Man sĂ€ger ofta i talsprĂ„k nĂ„got i stil med att âreptilhjĂ€rnan tog överhandenâ, nĂ€r man i en situation helt plötsligt slutat fungera som man brukar. Det kan exempelvis handla om en stressig situation dĂ€r din kropp och hjĂ€rna istĂ€llet gĂ„r pĂ„ autopilot och följer sina instinkter.
Detta Àr alltsÄ instinkter som följt med oss sedan urminnes tider och som kanske inte alla gÄnger Àr sÄ applicerbara pÄ dagens moderna samhÀlle och situationer. Men det Àr den hÀr reptilhjÀrnan som styr en stor del av vÄrt liv.
Livet baseras pÄ beslut
Hur fungerar dÄ reptilhjÀrnan?
Det mesta i livet handlar om att ta olika former av beslut, bÄde stora och smÄ. Beslutsfattandet sker i tvÄ olika delar av hjÀrnan, dels i reptilhjÀrnan som Àr den primitiva delen av hjÀrnan som har som uppgift att snabbt reagera pÄ yttre hot. PÄ savannen kunde det vara ett lejon men i dagens samhÀlle kan det vara en kollega till exempel.
NÀr reptilhjÀrnan bestÀmmer över oss och vÄrt handlande tar vi inte sÄ ofta vÀl övervÀgda beslut, dÄ vÀljer vi istÀllet den lösning som ger oss snabbast belöning.
Hur vi vÀljer hÀnger mycket ihop med rÀdslor och belöning. Vi vill alltid öka behaget sÄ mycket som möjligt men minska obehaget.
Den andra delen av hjÀrnan som Àr med i beslutsfattandet Àr pannloben som man brukar kalla för den smartaste delen av hjÀrnan. NÀr vi anvÀnder denna del av hjÀrnan reagerar vi inte instinktivt utan mer reflekterande. Vi sÀtter saker i perspektiv genom att jÀmföra med tidigare upplevelser och funderar över hur det kan komma att pÄverka oss i framtiden.
Gamla invanda mönster
Det kan finnas ett motstÄnd mot att införa eller anvÀnda sig av ett neuroledarskap i vissa organisationer. Detta beror ofta pÄ att ledningen Àr vana vid att anvÀnda sig av andra mer beprövade former av ledarskap som man tror fungerar bÀttre Àn nÄgot som Àr relativt nytt och modernt begrepp som man hört nÀmnas i olika sammanhang.
NÀr nÄgot Àr nytt och inte lika beprövat kan det kÀnnas som en stor risk att implementera ett arbetssÀtt som man inte har erfarenhet av. Men om man vÀljer att ta den risken nÀr det gÀller att ge neuroledarskapet en chans kommer verksamheten med ganska stor sÀkerhet att vÀxa. Detta eftersom medarbetarna mÄr bÀttre och deras hjÀrnor fÄr den lugn och ro de behöver för att prestera pÄ en hög nivÄ, vilket i sin tur ger en vinst pÄ lÄng sikt bÄde för företaget och medarbetarna som dÄ trivs pÄ sitt arbete och mÄr bra.
Sammanfattning
MÀnniskans hjÀrna ser ut och fungerar ungefÀr som den gjorde för 40 000 Är sedan. Men trots detta funderar vi kanske inte sÄ mycket över hur vi bör anpassa vÄrt moderna sÀtt att leva efter vad hjÀrnan behöver för att mÄ bra. Neuroledarskap handlar om just detta, att anpassa vÄra rutiner efter vad hjÀrnan behöver för att pÄ sÄ sÀtt fÄ ut det mest av vÄra egenskaper och prestera pÄ topp.
Den tekniska utvecklingen gÄr snabbare Àn nÄgonsin tidigare och det Àr kanske dags att anpassa vÄra dagliga liv efter vad vi behövde för 40 000 Är sedan och behöver Àn idag.
Att anvÀnda sig av ett neuroledarskap innebÀr att man effektiviserar sitt ledarskap genom att anvÀnda sig av uppdaterad forskning kring hjÀrnan och hur den fungerar. I och med att hjÀrnan Àr i behov av ett visst sÀtt att arbeta och ÄterhÀmta sig gör detta att prestationen blir betydligt bÀttre nÀr den fÄr rÀtt behandling.
I och med att vi sitter stilla allt mer i vÄra arbeten mÄste vi tÀnka om vad det gÀller ergonomi. För 50 Är sedan lÄg fokus pÄ kroppen eftersom vÄra arbeten var relativt fysiska. Idag mÄste man istÀllet fokusera mer pÄ nÄgon sorts mental ergonomi eftersom mÄnga av oss endast sitter framför en dator hela arbetsdagen.
En medarbetare i ett neuroledarskap behöver:
- En lugn arbetsplats och bra arbetsmiljö dÀr medarbetaren kan fokusera pÄ sina uppgifter.
- Möjlighet till pauser och avbrott i arbetet. à terhÀmtning mÄste finnas till hands.
- Lagom mÀngd arbetsuppgifter som inte kÀnns betungande.
- RĂ€tt andning och stresshantering.
Ledaren i ett neuroledarskap mÄste tillhandahÄlla sina medarbetare med:
- Bra lokaler som uppfyller kraven för en bra arbetsmiljö med lugn och ro för var individ.
- Möjlighet till ÄterhÀmtning och metoder för stresshantering pÄ arbetsplatsen.
- Kunskap om hur ett neuroledarskap fungerar och vad det krÀver.
En arbetsplats som skall applicera ett neuroledarskap pÄ verksamheten gynnas oftast inte av att anvÀnda ett öppet kontorslandskap. Konceptet gÄr nÀmligen ut pÄ att hjÀrnan ska fÄ lugn och ro att arbeta pÄ rÀtt sÀtt. Vi tar in allt för mÄnga intryck i det moderna samhÀllet, och för att en medarbetare ska fÄ tillfÀlle att fokusera krÀvs en egen tyst arbetsplats.
NÀr man talar om neuroledarskap handlar det ofta om den delen av hjÀrnan som man kallar för reptilhjÀrnan. Det Àr den delen som styr över vÄra beslut tillsammans med pannloben. Men nÀr reptilhjÀrnan har kontrollen tar vi ofta inte de mest övervÀgda besluten. ReptilhjÀrnan har förmÄgan att ta över nÀr vi befinner oss i extremt stressade situationer. DÀrför gynnas inte ett neuroledarskap av en arbetsmiljö som Àr mycket stressig. NÀr vi anvÀnder oss av pannloben i beslutsfattandet Àr vi mer reflekterande och tar bÀttre beslut.
Â