by Pär Svensson |
Last Updated: 5 april, 2020 
Är du ansvarig för en organisation där medarbetarna tar ett stort eget ansvar för det dagliga arbetet utan att bli arbetsledda?
Då använder ni er av ett självledarskap i verksamheten.
I takt med att det moderna samhället växer och utvecklas, så utvecklas även sättet att se på ledarskap och vad det kan betyda för en verksamhet.
Självledarskap ett relativt nytt och modernt begrepp, även om det i praktiken funnits med sedan en tid tillbaka.
Vad är Självledarskap?
När man använder sig av ett självledarskap innebär detta många gånger att man effektivisera verksamheten och får ner kostnaderna.
Detta sätt att leda innebär nämligen att medarbetarna själva styr sitt dagliga arbete och vet vad som behöver göras. Verksamheten har alltså färre chefer medan de anställda tar ett eget ansvar för att det som behöver utföras också blir utfört.
Men att införa ett självledarskap på en arbetsplats kan föra med sig många utmaningar.
Man måste våga släppa på kontrollen och lita på att medarbetarna gör det de ska, även utan en ledare som pekar med hela handen eller ger direktiv i det dagliga arbetet.
Det finns undersökningar som visar att den absolut mest populära arbetsplatsen är den där medarbetarna har ett självledarskap.
Fördelar med Självledarskap
Förutsättningen för ett självledarskap är att organisationen i fråga är öppen och har tydliga mål. Man måste även ha tydliga roller samt en rak och tydlig uppföljning. Men när allt detta sedan sitter på plats finns det många fördelar med att låta medarbetarna arbeta fritt och individuellt.
Målet med detta är att skapa en effektiv organisation där alla tar ett eget ansvar för sitt arbete. Fördelarna med ett självledarskap är många, men bland annat att individen känner sig fri och betrodd med ett stort ansvar. Detta kan i sin tur skapa motivation till att göra ett gott arbete eftersom medarbetaren i fråga ser uppgiften som sitt personliga ansvar och något som kommer att spegla individens kompetens och förmåga att arbetsleda sig själv. Detta leder till ökad arbetsglädje och bättre resultat genom möjligheten att få vara med och påverka.
Det är dock viktigt att man sätter upp ramar för självledarskapet och vad som förväntas av dig och ditt uppdrag. Det måste finnas en tydlig och bra kommunikation mellan medarbetare och chef för att alla ska få en uppfattning om hur arbetet löper på. Det blir svårt att förhålla sig till sitt uppdrag om det inte är tydligt.
Ett självledarskap ställer dessutom höga krav på ledningen som måste se till att medarbetarna har alla de verktyg de behöver för att kunna arbeta självständigt och effektivt.
Självledarskap bidrar till en organisation som växer och mår bra, eftersom medarbetarna växer och mår bra. Man har mandat och makt att bestämma över sin egen arbetsdag och hur saker och ting ska prioriteras, man är fri.
Hur leder jag mig själv?
Men hur ska man då gå till väga för att lyckas med ett självledarskap på individnivå?
Vad ska man tänka på och vad kan man träna på?
- Stäm av med dina chefer och medarbetare vad som förväntas av dig och vad som ingår i ditt uppdrag. Ställ frågor om det finns otydligheter.
- Fundera över vad du tycker om och i vilka situationer du trivs bäst. På detta sätt kan du lättare ringa in vad som är viktigt för dig.
- Be om feedback från dina medarbetare och chefer. Feedback och återkoppling är enormt viktigt för den personliga och professionella utvecklingen. Det är även bra att vara nyfiken och vilja lära sig nya saker, samt att sträva efter sitt bästa jag.
- Ta ditt ansvar för situationen om du inte trivs med ditt jobb. Vad kan du själv förbättra eller ändra på, och varför valde du det här jobbet?
- Strukturera upp din arbetsdag och lär dig att prioritera rätt. Fundera över hur du arbetar, tar du en sak i taget eller gör du flera saker samtidigt, och vilket fungerar bäst för dig? När är du som mest effektiv?
- Arbeta med stresshantering. Att leda sig själv kan ibland kännas ensamt och stressigt, därför är det viktigt att lära sig hantera stress och även arbeta proaktivt med detta. Mer om detta längre ned i artikeln.
- Tanken är dock inte att man ska känna sig ensam i ett självledarskap. Det ska fortfarande finnas plats för individuella samtal med andra medarbetare och med chefer. Ingen ska behöva känna sig lämnad i sticket. Ta därför hjälp av andra när du behöver.
Ledaren inom Självledarskapet
Inom självledarskapet finns det två ledare, medarbetaren själv och hens chef.
Visst är det varje individ själv som är ledaren inom självledarskapet, men det finns också nästan alltid även en högre chef. Om denna chef själv har arbetat med personlig utveckling och själv är självledande kommer detta att få ytterligare positiva effekter på organisationen. Denna chef och person är då nämligen trygg i sina värderingar och kan på ett bra sätt balansera och reglera sina känslor.
Som självledande person är du nämligen väldigt medveten om hur du själv fungerar, dina reaktioner, tankar, drivkrafter och känslor.
Men förutom detta så är en självledande individ även medveten om hur hen påverkar andra människor och hur man själv påverkas av andra. Man har en förmåga att känna medkänsla med sig själv och acceptera misslyckanden som ett sätt att utvecklas och lära sig nya saker. Det är också just detta synsätt som sedan förs vidare ut i organisationen och som leder till kreativa, effektiva och erfarna medarbetare.
Personlig utveckling
Som nämnt ovan kräver ett självledarskap en stabil och erfaren ledare som kan överföra sin stabilitet och öppenhet gentemot att göra misstag ut i organisationen till medarbetarna.
Men hur kommer man då till punkten där man själv upplever den här stabiliteten som ledare och individ? Jo, du måste arbeta med dig själv och hur du ser på dig själv, din självbild. Du måste arbeta med att hantera stress och motgångar. Du måste bli klar över hur just du och din personlighet fungerar. För att nå den här punkten finns det alltså några områden som en individ måste fokusera på; stresshantering, stärka självbilden, målbildsträning, mental träning.
Stresshantering
Stress kan vara både något bra och något väldigt dåligt. Från början är stressreaktionen något som följt med människan sedan urminnes tider då vi levde mer primitivt, exempelvis ute på savannen. Vi var då tvungna att ha något skydd mot farliga livshotande situationer. Det är där som stresshormonerna kommer in i bilden. När en människa blir stressad går många av kroppens funktioner på sparlåga för att du ska fokusera på att överleva.
Exempelvis börjar matsmältningssystemet att sakta ned. Men stressen är bara tänkt att agera under en kortare tid, inte flera veckor, månader eller till och med år. När detta blir fallet kommer kroppen till slut att bli sjuk.
Men den kortvariga stressen kan få oss att bli mer alerta och ger oss energi för att klara av jobbiga situationer eller uppdrag.
Men för att du som självledande ledare ska slippa hamna i ett tillstånd där du inte kan hantera den stress som du upplever, måste du använda rätt tekniker för att bli av med stressen och känna att du har kontroll över situationen. Beroende på hur man fungerar som person finns det olika tekniker som fungerar olika bra för detta. De vanligaste metoderna för stresshantering är; motion, rätt andning, återhämtning, rätt arbetsstruktur och mental träning.
Motion
När vi människor tränar eller anstränger oss fysiskt frigörs endorfiner i kroppen som gör att vi mår bra och blir glada. När hela kroppen får arbeta fysiskt får hjärnan chansen att andas ut en stund och återhämta sig. Därför är det många som säger att de kommer på de bästa idéerna när de tränar eller promenerar till exempel.
Försök att få in vardagsmotion i ditt liv, till och från arbetet eller på andra sätt. Alla kanske inte tycker om att träna men en promenad till jobbet kan göra mycket för kroppen och hjärnan. Försök att hitta en träningsform som passar dig och dina behov.
Rätt andning
Det kan låta löjligt i mångas öron, men andningen är oerhört central när det kommer till välmående och att hantera stress. När vi inte andas rätt kan vi drabbas av olika symptom och sjukdomar så som; Trötthet, huvudvärk, astma, nackvärk, svullen mage, yrsel och hosta exempelvis. Men när vi andas rätt får vi istället mer energi, vi ökar vår fettförbränning, sover bättre, oroar oss mindre, har mindre smärta och ett lugnare hjärta och tankar.
Du kan faktiskt besegra din stress på bara 30 sekunder genom att bara dra ned på tempot i andningen och verkligen tänka på hur du andas under 30 sekunder. Andas sakta och djupt under dessa korta sekunder och du kommer att märka att stressnivån sänks direkt.
Du kan även göra övningar för att förbättra andningen. Om du exempelvis tar djupa andetag med näsan istället för med munnen kommer detta att leda till bättre cirkulation i lungvävnaden och fylla lungorna bättre än munandning.
Återhämtning
Vad brukar du göra för att må bra och få ny energi? Det är just detta du måste göra när du känner att stressen kryper på allt för nära. Återhämtning kan se mycket olika ut men många gånger handlar det helt enkelt om att bara vila och inte göra något speciellt. Återhämtningen är A och O när det kommer till att hantera stress. Utan den orkar vi inte fortsätta i ett högt tempo, till slut orkar inte kroppen och hjärnan att hänga med längre.
Rätt arbetsstruktur
Fundera över hur du utför ditt arbete dagligen, vad har du för tekniker för att ta dig an alla dina uppgifter? Hur gör du när du svarar på mejl, har du en avsatt tid för detta eller kan de ske när som hels under dagen? Gör du klart en uppgift innan du tar dig an en annan? Fel sätt att ta sig an arbetet kan bidra till stress som inte alls är nödvändig.
Mental träning
Det är inte bara kroppen som behöver träning, även hjärnan behöver sin beskärda del om den ska kunna prestera på topp. Därför kan det vara en god idé att arbeta med sitt psyke och mentala kapacitet. Du kan exempelvis öva på uthållighet eller utföra koncentrationsövningar för att stärka din kognitiva förmåga.
Självbilden
Självbilden sammanfattar vem du tycker att du är. Detta hänger ihop med uppväxt, värderingar, intressen utbildning och temperament till exempel. Det handlar även om hur du tror att du uppfattas av andra människor. Självbilden är föränderlig och kan byta skepnad under livet gång. Det är självbilden som styr över hur vi mår psykiskt och fysiskt. Självbilden är grunden till självkänslan.
Den här självbilden styr hur du agerar som ledare och som person. Därför är det mycket fördelaktigt att ha en bra självbild och att vara snäll mot sig själv. Detta gäller rent generellt genom hela livet, men just inom självledarskapet är detta extra viktigt för att det ska fungera bra.
Du kan arbeta med din självbild genom att använda dig av positivt tänkande. Man måste lära sig att kontrollera och hantera de tankar man har och styra dessa i rätt riktning. Negativa tankemönster kan vara mycket svåra att slå sig fri ifrån när man väl hamnat där, försök därför alltid att arbeta med självbilden kontinuerligt.
Målbildsträning
Inom självledarskapet är det mycket viktigt både för ledaren men även för den självledande medarbetaren att arbeta med målsättningar. Målsättningar kräver målbilder som skall följas och som skall motivera och sporra individerna i fråga att nå sina mål.
Målbilden är en visualisering av hur du vill att situationen skall se ut när du väl når målet. En form av idealistisk bild i ditt huvud som exempelvis beskriver hur det hela går till, vad du har på dig, vilka som är med och så vidare. Idrottsmän på elitnivå skulle aldrig klara sig utan sina målbilder, det är den som får dem att träna stenhårt inför endast några få tillfällen då allt ställs på sin spets och sätts på prov.
Det finns dessutom forskning som visar att de individer som fokuserar på hur vägen till målet skall se ut ofta lyckas bättre än de som endast fokuserar på slutmålet och inte på hur man tar sig dit.
Sammanfattning
Ett självledarskap innebär att en verksamhet eller organisation lägger ett stort ansvar på de anställda medarbetarna när det kommer till det dagliga arbetet. Man kan säga att personalen i ett självledarskap arbetsleder sig själva. Detta är ofta en metod som används när man vill effektivisera organisationen eller kostnadseffektivisera verksamheten.
I ett självledarskap har man alltså mycket färre chefer. Ledningen räknar med att var och en av medarbetarna vet vad de ska göra, hur de ska göra det och vad de behöver. Detta kräver mycket både av medarbetaren själv men även av arbetsgivaren som måste ha stor tilltro till sina anställda, och som dessutom måste se till att medarbetarna har de verktyg de behöver för att kunna arbeta självledande.
När du ska leda dig själv både som chef och medarbetare finns det några punkter du bör fundera över för att lyckas med denna form av ledarskap:
- Stäm av med dina chefer och medarbetare vad som förväntas av dig.
- Ringa in vad som är viktigt för dig genom att fundera över vad du tycker om.
- Be om återkoppling från chefer och medarbetare. Utan återkoppling kan du inte utvecklas.
- Ta ditt eget ansvar för situationen om du inte trivs med ditt jobb. Fundera över varför du valde just detta arbete och vad du själv kan bidra med för att förbättra situationen.
- Strukturera upp din arbetsdag och lär dig att prioritera rätt. Effektivisera ditt arbete genom att arbeta på rätt sätt.
- Arbeta med stresshantering. Att leda sig själv kan ibland kännas ensamt och stressigt, därför är det viktigt att lära sig hantera stress och även arbeta proaktivt med detta. Mer om detta längre ned i artikeln.
- Tanken är inte att man ska känna sig ensam i ett självledarskap. Det ska fortfarande finnas plats för individuella samtal med andra medarbetare och med chefer. Ingen ska behöva känna sig lämnad i sticket. Ta därför hjälp av andra när du behöver.
Använd dig sedan av metoder och verktyg för att utveckla dig själv och dina förmågor. Personlig utveckling är viktigt för självledaren, chefen i ett självledarskap måste vara stabil och stå med båda fötterna på jorden. Därför är det bra att arbeta med stresshantering och med självbilden och självkänslan. En ledare oavsett ledarskapsform måste utstråla någon form av kompetens, erfarenhet och pondus, och detta uppnår du genom att helt enkelt tycka om dig själv och stärka självbilden.