Auktoritärt ledarskap

by Pär Svensson | Last Updated: 16 februari, 2019

Auktoritärt ledarskap

Det finns många former av ledarskap som används ute i olika verksamheter.

En del organisationer har ett behov av ett ledarskap som släpper in medarbetarna mer i beslutsfattande och ansvar, men det finns även organisationer som är i behov av en mer styrande hand och då passar det auktoritära ledarskapet mycket bra.

Det fungerar inte alltid att alla ska vara med och fatta beslut och känna efter vad som känns bäst, ibland krävs det snabba beslut som alla medarbetare respekterar.

Vad är Auktoritärt Ledarskap?

Det auktoritära ledarskapet kännetecknas av att ledaren berättar för sina anställda vad de ska göra och på vilket sätt hen vill att arbetet ska utföras. Den auktoritäre ledaren tar eller får inte råd från andra medarbetare eller anhängare utan fattar besluten själv.

Tidspressade situationer

Denna form av ledarskap passar mycket bra i situationer där man har ont om tid men har all kunskap som krävs och medarbetarna är motiverade. Som ett exempel kan vi titta på räddningstjänst så som brandkår och polis exempelvis. I denna typ av yrken är det en stor fördel och ett måste att använda sig av den auktoritära ledarstilen. I dessa situationer går det inte att ha ett möte på en timme där alla ska säga sitt när ett hus står och brinner och man måste rädda liv.

”Auktoritet” och ”auktoritär ledarstil”

Det man dock ska komma ihåg är att den auktoritära ledarstilen inte egentligen har att göra med att chefen har rätt att tala nedlåtande till sina medarbetare, eller hota, skrika och missbruka sin maktposition. Den missuppfattningen är nämligen ganska vanlig och grundar sig i att själva ordet ”auktoritet” blandas ihop med begreppet ”auktoritär” vilket inte är riktigt samma sak.

I dagens moderna samhälle är det ganska ovanligt att man använder sig av den här typen av ledarstil. Det ligger i tiden just nu att arbeta mer demokratiskt, och den auktoritära stilen kan kännas aningen förlegad och som om den hör till en annan tid när arbetslivet såg ut på detta sätt med en chef som styr och ställer och medarbetarna har inte så mycket att säga till om.

Vad kräver det auktoritära ledarskapet av mig som chef?

Det finns alltså yrken där den här mer raka ledarstilen måste användas dagligen inom exempelvis militären eller räddningstjänsten. Men man kan även växla ledarstilar efter behov och situation. Det är också ofta den ledare som klarar av att byta roller och axla flera olika ledarstilar som blir en riktigt bra chef. Alla situationer kräver inte samma typ av agerande och styrande, det är bra att vara flexibel och lyhörd för vad som kan tänkas behövas i stunden.

Vinna respekt och förtroende

För att kunna utöva det auktoritära ledarskapet kräver detta att man har vunnit sina medarbetares respekt och förtroende. Utan detta blir det mycket svårrott och svårt att uppå den pondus som en ledare bör ha för att bli hörd och respekterad. Om du är en auktoritär ledare måste dina medarbetare lyssna på dig och följa dina instruktioner om det skall fungera.

För att vinna denna respekt måste ledaren först visa att hen besitter den kompetens och kunskap som krävs för att man ska räknas som omdömesgill nog att ta beslut. Det är viktigt att man har erfarenhet och bra grundläggande värderingar. För att sedan bibehålla denna respekt ute bland personalen kan man dock inte ta allt för orimliga beslut. Detta kommer endast att leda till protester och sämre arbetsklimat eftersom arbetskraften inte är nöjda med ledarskapet eller besluten som tas.

Det är av stor vikt att den auktoritäre ledaren kan motivera sina beslut väl och att man alltid är väl förberedd och planerar väl.

Auktoritärt ledarskap – en trygghet

Även om man inte använder sig av den auktoritära ledarstilen fullt ut i sitt ledarskap kan man ibland uppleva ett behov av detta i vissa typer av situationer. När det exempelvis handlar om stora förändringar inom organisationen eller när nya projekt ska startas upp, då kan det behövas en mer tydlig auktoritär instruktion och kommunikation för att få igång verksamheten. I början av en stor förändring är det vanligt att medarbetarna inte helt förstår eller vet vad de ska göra och osäkerheten är stor, och just därför passar det auktoritära ledarskapet in i sådana situationer.

Samma sak kan gälla när det kommer till nyanställda medarbetare eller en nystartad grupp av något slag. I dessa fall kan både den nya gruppen eller individen ha ett behov av konkreta situationer där man kan behöva ge order för att medarbetarna skall komma igång och lära sig arbetet på rätt sätt. På detta sätt kan det auktoritära ledarskapet upplevas som en trygghet. När en organisation använder sig av detta ledarskap kan det vara ett snabbt och effektivt sätt att få en organisation i rörelse, samt att rädda upp svåra situationer när det behövs som mest. Det blir en bas för nybildade och osäkra grupper för att få dem att börja utvecklas.

Auktoritärt ledarskap i Sverige idag

Den typiskt svenska ledarstilen är idag inte den auktoritära utan den demokratiska och coachande ledarskapet. Eftersom det i dagens moderna Sverige är mycket viktigt med arbetsmiljö och demokrati på arbetsplatsen där alla får vara delaktiga, har den auktoritära ledaren fått ta ett steg tillbaka. Detta sätt att arbeta passar inte längre den nya generationens ledare eller medarbetare.

Större inflytande

Det som utmärker den svenska ledarstilen idag är att medarbetarna har mycket stort inflytande över sitt arbete vilket är ganska ovanligt i många andra länder i världen. Man är med och får bestämma och besluta om viktiga frågor, man arbetar i team och har ett annat sätt att ta sig an uppgifter, problem och konflikter som är mer öppet och inkluderande. Man kommunicerar mycket inom det svenska ledarskapet, och medarbetarna har många gånger ett stort inflytande på den dagliga verksamheten och sin arbetsmiljö. Det som talar för att det är denna mer demokratiska ledarstil som fungerar bäst idag beror både på att tiderna har förändrats och företagsvärlden måste följa efter, men även att medarbetarna blir inkluderade i verksamheten vilket i sin tur skapar motiverade arbetare.

Hur var det förr?

Men för cirka 60 år sedan såg allt annorlunda i det avlånga landet Sverige. Under 1950- och 60-talet var faktiskt den typiske svenske chefen betydligt mer auktoritär än de amerikanska som annars är ganska kända för att ta sig an den typen av ledarskap. Det först under 1970-talet som det började att smyga sig in ett mer demokratiskt och involverande ledarskap som byggde på kommunikation.

 

Forskning kring auktoritärt ledarskap

Kurt Lewin (1890-1947) en tysk-amerikansk psykolog och forskare vid University of Iowa i USA försökte sig tidigt på att göra en vetenskaplig fastställning av effektiva ledares beteenden. Han fokuserade på tre ledarstilar; auktoritär ledarstil, demokratisk ledarstil och laissez-faire ledarstil (låt-gå).

Den auktoritära ledaren

Den auktoritära ledaren väljer att ta beslut utan att blanda in sina medarbetare eller eller övrig ledning. Hen meddelar medarbetarna vad som skall utföras samt hur det skall utföras. Personalen är inte så insatta i visionen eller själva målbilden. Den auktoritära ledaren kan även ibland ge negativ feedback, vilket verkligen kan påverka hela arbetsklimatet negativt.

Den demokratiske ledaren

Den demokratiska ledaren inkluderar hela gruppen i sitt beslutsfattande. Hen konsulterar sina medarbetare innan beslut tas, och uppmuntrar gruppen till att vara delaktiga i allt detta. Den demokratiske ledaren låter gruppen bestämma vilka arbetsmetoder som skall användas och vilken målsättning som gäller, men använder återkoppling och feedback för att hjälpa medarbetarna på vägen.

Laissez-faire ledaren

Laissez-faire ledaren använder sin makt mycket sällan. Denna ledare ger gruppen total frihet att sköta sig själva. I ett sådant ledarskap får de anställda sätta sina egna mål och verktyg, och själva se till att dessa blir uppnådda. Denna typ av ledare ser sin roll som en hjälpande hand till de anställda genom att ge dem information och agera som en mellanlänk och kontakt. De ger inte gärna feedback.

Lewin´s studier

För att avgöra vilken ledarstil som kunde vara mest effektiv tränade Lewin och hans kollegor upp några personer i att bete sig som var och en av dessa ledarskapsstilar. Dessa personer blev sedan utplacerade i olika klubbar för pojkar i yngre tonåren där de fick ansvaret för gruppen i fråga. Då kunde man se att vid alla tillfällen i studien där personen använt sig av Laissez-fairestilen underpresterade i jämförelse med både den auktoritära gruppen och den demokratiska.

Även om delen arbete som utförts i de auktoritära och de demokratiska grupperna var likvärdigt, var arbetskvaliteten och tillfredställelsen i gruppen mycket högre i de demokratiska grupperna. Alltså resulterade det demokratiska ledarskapet i både hög kvantitet och kvalitet på arbetet, och dessutom nöjda gruppmedlemmar.

Senare forskning visade dock att det demokratiska ledarskapet ibland presterade högre än grupper under det auktoritära ledarskapet. Men ibland presterade dessa grupper även på en lägre eller likvärdig nivå som de auktoritära grupperna. Även om det demokratiska ledarskapet verkade göra de underordnade mer tillfredsställda ledde detta alltså inte alltid till högre eller ens likvärdig prestation som för de auktoritära grupperna.

Fördelar med det auktoritära ledarskapet

Fördelarna med ett auktoritärt ledarskap visas som tydligast i pressade situationer där det krävs snabba beslut. Några exempel på yrken där ett auktoritärt ledarskap krävs är i räddningsledare- och militärrollen. Men även inom affärsvärlden kan situationer uppkomma där denna ledarstil kan ge positiva resultat. Hos en nybildad grupp där gruppdynamiken är outvecklad och omogen kan denna typ av ledande vara optimalt. En auktoritär ledare kan här skapa trygghet och en plattform som gruppen kan växa utifrån. Och därigenom tillsammans prestera goda resultat genom gemensamma insatser.

Nackdelar med det auktoritära ledarskapet

Det är många gånger mycket enklare att hitta nackdelar med ett auktoritärt ledarskap än fördelar. Detta beror troligen på att det som i studier visat sig motivera medarbetare allra mest är just att få vara inkluderad i verksamheten och i beslutsfattande. Det är bevisat att man trivs bättre på sin arbetsplats när man är fri inom vissa ramar och själv får besluta kring hur arbetsdagen ska läggas upp samt hur man tar sig an olika typer av uppgifter.

Den auktoritära ledaren har en tendens att köra över och peka med hela handen på ett nedlåtande sätt, när ledarskapet är som sämst. Alla individer på en arbetsplats mår mycket bättre av en kommunikation som är inkluderande och där ledaren släpper in de anställda i sina tankegångar.

Ny som auktoritär ledare

För att det auktoritära ledarskapet skall fungera måste du som chef bygga upp ett förtroende hos dina medarbetare. Utan detta förtroende kommer ditt ledarskap inte att fungera så länge tanken är att det skall vara auktoritärt.

För att bygga upp det förtroende som krävs för att kunna axla den auktoritära ledarrollen måste man bevisa för sina medarbetare att man har den kompetens, kunskap och erfarenhet som krävs. Det kan nämligen finnas kollegor som besitter samma kompetens som chefen men som har en annan roll i organisationen. Detta ska man vara medveten om, men det behöver inte betyda att du inte kan vara en auktoritär ledare ändå. Så länge du är rak och tydlig och verkligen visar att det är du som tar besluten, men att du respekterar dina kollegor ändå.

Det kan dessutom vara extra svårt att byta roll inom en organisation och att gå från vanlig medarbetare till ett auktoritärt ledarskap. Detta skifte i roller ställer mycket höga krav på alla för att ledarskapet skall fungera, men ledaren är den som måste ta det högst ansvaret. Det kan vara mycket känsligt att gå från att vara en vanlig kollega till att bli en person som helt plötsligt är chef över sina gamla kollegor. När en sådan internrekrytering sker måste man tydliggöra för kollegorna vad din roll som chef nu innebär och att saker och ting har förändrats. Man bör dock vara försiktig med att föreslå och införa allt för stora förändringar för tidigt. Detta kan nämligen uppfattas som att du kritiserar tidigare utfört arbete. Sitt istället lugnt i båten i början och känn av situationen och kulturen på den arbetsplats du hamnat, om du inte redan är bekant med den. Det kommer att bli betydligt enklare att införa nya idéer och arbetssätt om du har medarbetarna på din sida.

Sammanfattning

Ett auktoritärt ledarskap är ett ledarskap där chefen är den som tar besluten och säger till de anställda vad som är deras roll och uppgifter. Detta är en stil av ledning som traditionellt sett går tillbaka långt i tiden. Det auktoritära ledarskapet passar väldigt bra till verksamheter innehållandes mycket press och stress, som exempelvis inom räddningstjänst och polisverksamhet där snabba och tydliga beslut måste tas av ledningen.

Det är av stor vikt att ett auktoritärt ledarskap vinner de anställdas förtroende och respekt. Chefen måste uppvisa den kompetens och kunskap som krävs för att hantera arbetet inom verksamheten och vara tydlig i vad hen vill uppnå. Det är viktigt att besluten som fattas visar sig vara korrekta och att chefen kan motivera sina beslut.

Ett auktoritärt ledarskap kan många gånger verka som en trygghet, både för verksamheten i situationer som kräver exempelvis stora förändringar, samt för bland annat arbetarna som nyligen anställts. Genom att ge direkta order kan en auktoritär ledare få fart på verksamhetens utveckling och samtidigt förenkla för sina anställda genom att de exakt vet vad som krävs från deras sida.

Det auktoritära ledarskapet tappade fotfästet på 70-talet i Sverige och företag och organisationer började med ett mer demokratiskt tänk där fokus låg på kommunikation.

Kurt Lewin (1890-1947) var namnet på den tysk-amerikanska psykologen som presenterade tre ledarstilar, den auktoritära, den demokratiska och laissez faire. Lewin menade att den auktoritära ledaren ensamt fattar beslut, bestämmer form av arbete och vilka mål som ska uppnås.

Som tidigare nämnt visar sig det auktoritära ledarskapet vara mest effektivt inom verksamheter som innehar mycket press. Men inom många verksamheter kan det auktoritära ledarskapet verka motsatt och vara negativ för både resultat och arbetsklimat. En auktoritär ledare som glömmer bort värdet av sina anställda, som endast fokuserar på att ge order och inte bryr sig om att motivera sina beslut skadar både sin verksamhet och de anställdas förtroende. Det är lätt att arbetarna känner sig omotiverade och tappar sin arbetsmoral. Många gånger kan en auktoritär ledare som går för hårt in i sin roll bli blind för att hen kör över sina anställda.

Att skapa ett förtroende är bland det viktigaste en ny auktoritär ledare bör göra. Genom att uppvisa kompetens och kunskap både för verksamheten och för sin roll som chef. Den nya ledaren bör vara tydlig och rak samt ha förmågan att ta beslut utan att anställda och kollegor känner sig överkörda. Samtidigt som den auktoritära ledaren ensamt fattar besluten kan det vara bra att inte göra för stora förändringar direkt inom den nya befattningen utan att med tidens gång och de anställdas förtroende styra skutan i rätt riktning.