Det sätt du väljer att leda på är avgörande för resultatet i din verksamhet eller organisation.
En bra ledare använder sig av alla de olika ledarstilar som man brukar nämna, medan en sämre ledare oftast endast använder sig av en enda stil och håller sig fast vid den.
Den stil du använder dig av visar på vilket tillvägagångssätt du har när du skall ge ledning, genomföra planer och motivera människor.
Vad är en Ledarstil?
Idag finns det många olika typer av ledarstilar som används i praktiken och som det ofta talas om. Men det finns tre stycken stilar som den amerikanske psykologen Kurt Lewin tog fram år 1939 med hjälp av en grupp forskare.
Dessa tre stilar kallas för:
- Auktoritär ledarstil
- Demokratisk ledarstil
- Delegerande ledarstil
Den stil du applicerar på ditt ledarskap berättar något om din personlighet, men dina medarbetares resultat hänger även på hur effektivt du kan bolla med och använda dig av alla dessa stilar.
Eftersom en bra ledare alltid använder sig av lite av alla ledarstilar är det som du skall sträva efter att behärska.
1. Auktoritär Ledarstil
Det är lätt att tro att den auktoritära ledarstilen innebär att man får skrika, använda nedsättande språk, hota och missbruka sin maktposition. Men det är egentligen inte alls vad detta handlar om.
En auktoritär ledarstil innebär där emot att man som ledare berättar för de anställda vad som behöver göras, och på vilket sätt hen önskar få det utfört. Detta görs utan att få råd från någon annan i ledningen.
Exempelvis kan du använda denna ledarstil när du redan har samlat på dig all information som behövs för att lösa ett problem men du har ont om tid.
Men du måste dock skilja på orden auktoritär och auktoritet.
Dessa blandas ofta ihop.
Det förstnämnda är det vi talar om här, medan ett ledarskap med auktoritet bygger på något annat. Det baseras på att ledaren har byggt så stort förtroende både gentemot sig själv och gruppmedlemmarna emellan att det kan vara svårt att utifrån se vem som är ledare i gruppen.
Den auktoritära ledarstilen är idag mindre och mindre använd och förespråkad i det moderna samhälle vi lever i idag.
Detta beror mycket på att denna form av ledarskap har en del begränsningar så som att det inte motiverar medarbetare i längden samt att delegeringen ofta inte fungerar speciellt bra eller effektivt.
Ett auktoritärt ledarskap är dock mycket användbart och effektivt i vissa typer av situationer och verksamheter. Då handlar det främst om pressade och stressiga situationer där det behövs klara direktiv och snabba beslut, exempelvis måste en räddningsledare vara auktoritär då en sådan situation är enormt pressad och det är människoliv inblandat.
Även inom militären och i krigsföring krävs en auktoritär ledare för att skapa trygghet och en stabil bas som håller ordning och ser till att allt går som det ska. Alltså kan man säga att ett sådant typ av ledarskap är som mest effektivt och nödvändigt i situationer där snabba beslut behöver tas.
Om man tittar på gruppdynamik och hur den fungerar så tenderar en ny omogen grupp att behöva en auktoritär ledare eftersom det skapar trygghet i början när gruppen påbörjar sin utveckling.
Men efter hand som tiden går och alla medlemmar börjar känna varandra bättre och skapa relationer, kommer de också att allt mer gå ifrån denna typ av ledare.
Förtroendet sjunker efter hand och man får ett behov av en annan sorts ledare.
2. Demokratisk Ledarstil
Det går att höra på namnet vad det innebär att använda sig av en demokratisk ledarstil. Detta betyder alltså att det inte är en ensam beslutsfattare utan snarare ledaren själv plus flera andra medarbetare.
En del kanske tycker att detta är ett tecken på svaghet.
Men sanningen är den att dessa typer av ledare ofta får mycket respekt och förtroende från sina medarbetare eftersom de blir inkluderade och hörda av ledningen.
I den här ledarstilen uppmuntras de anställda till att bli en del av laget där alla kan bidra med sin kompetens och erfarenhet.
Det är mycket vanligt att använda sig av en demokratisk ledarstil när ledningen har en del av informationen men de andra delarna ligger ute bland medarbetarna.
En ledare ska inte förväntas ha kunskap om precis allt, det är just därför man anställer kompetenta medarbetare som kan bidra med sitt strå till stacken.
Tillsammans kan man utveckla verksamheten och använda sig av varandras styrkor.
Den demokratiska ledarstilen anses vara modern och används gärna av yngre ledare.
Bland anställda anses denna stil ofta vara den bästa då man känner sig inkluderad i verksamheten, och det i sin tur ökar motivationen.
3. Delegerande Ledarstil
I denna ledarstil ger ledaren medarbetarna möjlighet att själva ta besluten.
Men ledaren är fortfarande ansvarig för de beslut som tas.
Detta används när anställda har möjlighet att analysera situationen och avgöra vad som behöver göras och hur det skall göras.
Du som ledare kan inte göra allt, du måste prioritera och delegera vissa uppgifter.
Detta är inte en ledarstil som används så att du kan skylla på andra när något går fel, utan detta är en stil som ska användas när du har fullt förtroende för människorna omkring dig. Man ska inte vara rädd för att använda denna ledarstil men man ska använda den klokt.
Andra Ledarstilar
De tre ovan nämnda varianterna på ledarskap är de som är vanligast förekommande. Men i vårt moderna samhälle har även andra stilar utvecklats genom åren.
Här följer en genom gång av några av dessa.
4. Coachande Ledarstil
Det coachande ledarskapet har sin grund i idrotten och fick sin start i Sverige efter millennieskiftet då populariteten ökade ute bland organisationerna. I ett coachande ledarskap går det hela ut på att stötta sina medarbetare till att hitta egna lösningar och motivation.
Det handlar mycket om att finnas till för medarbetaren som en person att bolla idéer och tankar med, snarare än att tala om för medarbetaren vad eller hur hen ska utföra något.
Genom samtal kommer man tillsammans fram till målen som satts upp, och det fokuseras här mycket på individens egen vilja att lära sig och utvecklas.
Denna typ av ledarskap lämpar sig bäst om det riktar sig till personer som arbetar självständigt och som sätter sina egna mål. Fördelarna med detta är att det inte uppstår någon hierarki och att det fokuseras mycket på individens egen förmåga.
Nackdelar med ett coachande ledarskap är ofta att det kan uppfattas som ”flummigt” och otydligt.
Detta passar inte in i organisationer där det finns en tydlig plan och struktur eftersom det egentligen inte finns någon ledare i ett coachande ledarskap.
5. Agil Ledarstil
Det agila ledarskapet går ut på att snabbt kunna anpassa sig efter omvärldens svängningar.
Mål, visioner och kommunikation är viktigare än detaljer och formaliteter. Processen beskrivs ofta genom scheman som löpande utvärderas och förbättras.
Fokus är hela tiden riktat framåt i tiden och det är minst lika viktigt vilka krav företagets kunder kommer att ha i framtiden som vilka krav de har nu. Här står medarbetarna och kunderna i centrum.
Denna form av ledarskap passar organisationer som är kundanpassade och snabbrörliga. Det krävs mycket engagemang samt mycket hög flexibilitet i ett agilt ledarskap.
I det agila ledarskapet har teamet mer ansvar och det finns egentligen ingen tydlig ledare.
6. Pedagogisk Ledarstil
Ett pedagogiskt ledarskap är mer ett förhållningssätt än en ledarstil.
Till motsats mot toppstyrda organisationer krävs här allas medverkan och att företaget lyssnar på och har förtroende för medarbetarnas åsikter.
Bra kommunikation mellan medarbetare, ledning och intressenter är själva förutsättningen för modellen, och för att företaget ska bli framgångsrikt.
Den här typen av ledarskap skapar delaktighet och engagemang. Det kan leda till en dynamisk arbetsplats.
Det passar dagens informationssamhälle där det finns många olika plattformar att föra fram information och budskap.
Detta innebär dock att man måste sålla mycket bland informationen och man ska akta sig för att hamna i lägen där det ”snackas” mer än vad som verkligen utförs.
7. Transaktionell Ledarstil
I ett transaktionellt ledarskap fokuserar man på mål.
Denna typ av ledare kräver en person som bidrar till gruppens motivation. Man ger belöningar och straff beroende på gruppens intresse och prestation.
Denna typ av ledare är bra för långa och utdragna processer där gruppen har svårt för att bli motiverad.
Eftersom endast externa belöningar kan ges kommer en bra ledare att fokusera på att distribuera dessa så bra som möjligt.
Faran med denna typ av ledarstil är att gruppen själv många gånger kan skadas genom den tävlingsinriktning som ledaren har.
8. Transformativ Ledarstil
I ett transformativt ledarskap fokuserar man på gruppens motivation, men baserat på själva uppgiften. Intentionen är att gruppen ska uppnå sina mål men utan att glömma bort andra mål.
Dessa mål kan vara olika och varierande, till exempel att förbättra färdigheter, öka dynamiken inom gruppen, ta större miljöhänsyn och så vidare.
Denna typ av ledare är speciellt bra då de måste leda en grupp som inte har mycket kunskap eller motivation, och en som inte känner sig pressad att uppnå huvudmålet.
9. Den Visionära Ledarstilen
Inom denna ledarstil är ledaren en inspiratör som får sina medarbetare att sträva mot samma mål och visioner.
En visionär ledare är noga med att berätta för sin medarbetare hur viktiga de är och att just deras insats bidrar till att uppfylla målen.
När det sker radikala förändringar inom en verksamhet kan det vara bra med visionärledare. En sådan ledarstil kan bidra med en tydlig riktning och vision.
Denna typ av ledare passar dock inte så bra bland erfarna personer som har mer kunskap och kompetens än dig själv, då passar det bättre med en demokratisk ledarstil.
10. Den Trendsättande Ledarstilen
En trendsättande ledare är bra på att ta initiativ och förväntar sig att de man arbetar med har samma arbetssätt.
Denna ledare har en stark drivkraft att åstadkomma stora saker.
Den trendsättande ledarstilen kan med fördel användas när gruppen har den kompetens och kunskap som krävs och är motiverade.
Den passar sämre i situationer där samarbete krävs.
11. Situationsanpassad Ledarstil
När man använder sig av en situationsanpassad ledarstil växlar man mellan olika ledarskapsstilar beroende av vilken situation man är i.
Här finns det fyra riktningar man kan exempelvis kan gå i:
- Instruerande
- Deltagande
- Delegerande
- Rådgivande
Instruerande
Här ligger tonvikten på att instruera och detaljstyra. Denna stil kan krävas om det handlar om en väldigt ny sammansatt grupp som dessutom saknar erfarenhet och kompetens inom området.
Här förekommer mycket instruerande och uppföljning.
Deltagande
I den deltagande ledarstilen fattar medarbetare och ledaren besluten tillsammans. Därför passar denna stil mycket bra i situationer där alla är erfarna och där uppgifterna innebär samarbete.
Man stöttar helt enkelt varandra och nyttjar varandras kompetens.
Delegerande
En delegerande ledarstil passar bra när uppgiften inte kräver samarbete utan snarare handlar om självständigt arbete. Passar dessutom bra när medarbetarna är mycket erfarna och har stor kunskap inom området.
Alla beslut och allt genomförande delegeras ut till gruppen eller enskilda arbetare.
Rådgivande
I den rådgivande ledarstilen ger ledaren ramarna och strukturerna, samt tar besluten. Sedan informerar man medarbetarna och coachar på vägen mot målet.
Denna stil passar bra när det handlar om kompetenta men oerfarna medarbetare som endast behöver bli lite varma i kläderna.
Kan alla bli en ledare?
Faktum är att vissa egenskaper måste finnas hos en individ om man ska bli en bra och uppskattad ledare. Den som blir den mest framgångsrika ledaren blir dock den som kan växla mellan olika roller på bästa sätt och anpassat efter vad situationen kräver.
Som ledare måste man kunna vara en kameleont som kan skifta mellan olika egenskaper man besitter, inte på ett manipulativt vis utan endast för att situationen kräver en viss typ av agerande och strategi.
En bra ledarstil måste också innefatta empati och medkänsla, en förmåga att läsa av människor och använda sig av aktivt lyssnande. Det är de ledare som kan konflikthantera, motivera, inspirera och lyssna som blir det allra mest uppskattade och omtyckta.
Men detta påverkar självklart även resultatet för organisationen då medarbetarna är nöjda och arbetar bra tack vare det goda ledarskapet som håller dem motiverade och intresserade av uppgiften.
En god självkänsla och självförtroende är även något som kan komma väldigt behändigt när det kommer till ledarskap. När du har en god självbild ger det dig självförtroende och du utstrålar pondus. Men det hjälper dig även i stressade situationer där du måste känna dig trygg i din roll och person när viktiga beslut skall tas.
Sammanfattning
Hur ett företag eller organisation mår har mycket att göra med vilken stil ledaren har. När vi pratar om olika ledarstilar finns det många olika att beskåda men 1939 identifierade den amerikanska psykologen Kurt Lewis tre specifika stilar;
- Auktoritär ledarstil
- Demokratisk ledarstil
- Delegerande ledarstil
Den auktoritära ledarstilen kan kännas något förlegad idag och lämpar sig bäst i väldigt akuta, stressade situationer där ett tydligt beslut måste fattas utan utrymme för större diskussioner. I dagsläget ser vi mer en blandning av demokratisk och delegerande ledarstil och det allra bästa en ledare kan göra, är att vara dynamisk och rörlig i sin ledarstil och använda sig av flera olika stilar beroende på situationen. Genom att kunna vara både delegerande samt demokratisk i sin ledarroll, får de anställda tillsammans vara delaktiga i att fatta beslut som påverkar deras arbetsplats. Denna delaktighet bidrar självklart till en positiv samhörighetskänsla och går tydligt att se både på resultat och på klimatet på arbetsplatsen.
Dagens moderna samhälle har dock öppnat upp för många nya ledarstilar. Även om de tre ovanstående är de tre generella kan vi i dagsläget hitta många andra såsom;
- Coachande ledarstilen
- Agila ledarstilen
- Pedagogiska ledarstilen
- Transaktionell ledarstil
- Transformativ ledarstil
- Visionär ledarstil
- Trendsättande ledarstil
- Situationsanpassad ledarstil
Dessa grundar sig på många sätt i de tre generella stilarna men har mer djupgående, specifika och tidsenliga egenskaper. En bra ledare kan som sagt plocka till sig olika verktyg från de olika stilarna och använda dessa vid rätt tid och för rätt situation.
Även om det vore önskvärt besitter inte alla människor de egenskaper som krävs för att vara en bra och framgångsrik ledare, för ett företag eller en organisation. Det är väldigt många faktorer som är avgörande för en ledares framgång, förutom att vara påläst och kunnig, dynamisk och rörlig, detaljerad samt objektiv, måste en bra ledare även vara empatisk och förstående. Att kunna hantera konflikter, skilja mellan vad som är nyttigt och skadligt, motivera och engagera de anställda samt att kunna läsa av både situationer och människor, är ytterligare egenskaper som behövs.
En trygg och självsäker ledare kan hantera situationer som är stressade och pressade, och samtidigt inspirera sina anställda att agera likadant. Genom att lita på sig själv och sina kunskaper, men samtidigt rådfråga kollegor och anställda, får ledaren en omfattande överblick över situationen och kan använda sig av rätt ledarstil vid rätt tillfälle.
Recommended Reading
Ledarskapsteorier
Ledarskapsteorier handlar om grundläggande psykologiska aspekter, teorier och modeller hos oss människor. Hur kan dessa spela in på en arbetsplats?
Coachande Ledarskap
Coachande ledarskap härstammar från idrottsvärlden. Ledaren coachar medarbetaren till självförverkligande och till att nå de uppsatta målen.
Auktoritärt ledarskap
Auktoritärt ledarskap kännetecknas av att ledaren berättar för sina anställda vad de ska göra och på vilket sätt hen vill att arbetet ska utföras.
Transformativt Ledarskap
Transformativt ledarskap kännetecknas av att ledaren får medarbetarna att känna sig delaktiga. Alla får en möjlighet att påverka.